Därför är Blankspots journalistik fri att läsa

Under 2016 kom en renässans för betalväggar bland digitala medier men för Blankspot har valet vart solklart från början: Inga betalmodeller som bygger på att innehållet ska låsas in. Här skriver Brit Stakston om bakgrunden till det beslutet. 

I grunden är idén om att allt ska vara gratis på nätet smått absurd. Man måste hitta sätt att ta betalt för det man gör. Nu mer än någonsin är det angeläget att särskilja journalistik från allt annat som finns på nätet idag – var och en med tillgång till nätet har ju en egen tryckpress.

Vårt vägval har därför inte att göra med att vi inte tycker att man kan ta betalt för journalistik.

Tvärtom det kan man solklart göra.

Att Blankspot inte låser in innehållet handlar om tre perspektiv som också är fundament i det vi gör.

1. Blankspot vill sätta ljus på vita fläckar i medierapporteringen.

De underrapporterade, glömda skeenden, platser och händelser som vi vill sätta strålkastarljus måste kunna ses av många. Ofta innebär reportagen dessutom att de inblandande intervjupersonerna riskerar sina liv. I bästa fall blir vår journalistik också en del i en process som kan förändra de verkligheter och skeenden som beskrivs. För att denna process ens ska kunna börja behöver innehållet nå ut så brett och enkelt som möjligt. Vi vill att det ska läsas i den stund det publiceras eller hittas i sökresultaten några månader senare när någon googlar på samma fråga.

2. Blankspot vill visa att journalistik kostar och vad det hantverket består av.

Vi vill vara ett vaccin mot ett slentrianmässigt avfärdande av traditionella medier som vinklade och lögnaktiga. Det här är en trend som bubblat länge och som växer i takt med populistiska framgångar. Många journalister över hela världen märker av detta och branschen behöver arbeta med att bygga upp förtroendet hos läsarna igen. Vi tror att läsarna själva som uppskattar kvalitetsjournalistik har en nyckelroll här. Denna nöjda publik är de mest trovärdiga ambassadörerna för journalistik. De utgår i sitt försvar av journalistiken från sitt eget behov av fler perspektiv på världen och det blir starkare än när journalister talar i egen sak. Vill att de som vill ha journalistik och även de som ifrågasätter den ska kunna ta del av vår journalistik. Med betalväggar kommer de annars aldrig få tillgång till eller hitta vårt innehåll. Då blir det mycket svårare att förstå mer av hur journalister arbetar eller varför journalistik kostar.

3. Blankspot vill bevisa att betalningsviljan finns för att direkt finansiera oberoende granskande journalistik.

Värdet av att journalistiken görs är överordnat behovet av att göra materialet exklusivt. Mervärdet man får vid sidan av att man är en ansvarsfull medborgare som vill säkerställa att det finns mer perspektiv på världen är att man får tillgång till andra förmåner än att släppas in bakom betalväggen.

**

Under 2016 kunde flera medier konstatera att mognaden för betalväggar fanns. Tekniken ha också kommit ikapp. Det  finns många smartare lösningar nu och den traditionella mediekonsumenten är mogen att börja betala. Det är på många sätt en logisk väg att gå när de andra intäkterna inte räcker till längre, men frågan är om det inte trots allt är en dålig tid för att försvåra möjligheten att hitta kvalitativ journalistik.

Traditionella medier behöver försvara sig och bygga upp sitt förtroende igen. Det gäller att synas och vara närvarande som samtalsledare. Journalister behöver aktivt ge fler perspektiv och därmed ökad kunskap. Och i därför behöver de nå ut bredare än till de som av tradition prenumererar och har en betalningsvilja som nu även finns för den digitala versionen av tidningen. Jag vill hävda att de kommer ju att betala ändå. Läsarna är mogna att betala för att journalistiken överhuvudtaget ska finnas.

Man kan vädja till läsarnas sunda förnuft att fortsätta bidra till skapandet av den journalistik som förr distribuerades i papper och idag sker digitalt. Även den produkten kunde läsas av fler än de som betalat den.

Men är det betalväggen som gör att man vill betala?

Man kan väl vara beredd att betala för en digital prenumeration utan att som läsare kräva att andra inte ska kunna ta del av materialet. Särskilt om man argumenterar för detta med journalistikens roll för en levande demokrati som utgångspunkt. Fejknyheternas breda genomslag tack vare Facebook är inte ett hot. De är en gyllene möjlighet för originaljournalistik.

Bland Blankspots prenumeranter har det aldrig handlat om att låsa in innehållet. De vill säkerställa att vår journalistik kan göras. Och de vill lära känna de journalister som gör jobbet. Det blir nyckeln för att kunna särskilja fejkade nyheter och rewrites från orginaljournalistik. Här gäller det att vara proaktiv och följa utvecklingen vilket inte innebär att man desperat försöker efterlikna det som gör succé på nätet i form av ton, tilltal eller bildval. Däremot bör man lägga tid på att använda sig av och lära sig nya berättarformer. Att till exempel följa med bakom kulisserna på ett reportage i 360-teknik adderar inte bara rumsupplevelsen och en större närhet, det gör också journalistens hantverk än mer synligt.

Vi som grundade Blankspot har alltid sagt att lika viktigt som journalistiken är den rörelse vi bygger för journalistik.

För oss är den nära läsarrelation uttryckt i termer av medlemskap ett sätt att uttrycka respekt för det värde läsaren ser i det dagliga arbete som görs på redaktionen och ett sätt att visa att vi vill, om de låter oss, vara en del av deras vardag. Även om tidningen inte dimper ner på dörrmattan. Vi finns ju än närmare nu. Ett knapptryck bort på ett redskap som finns med läsarna dygnet runt. Och det går att nå dem extremt målgruppsinriktat utifrån deras behov och intressen med relevant journalistik.

Till detta kan vi också addera det värde läsarna ger oss genom deras expertkunskaper om många frågor. Andra mervärden är också att det går att bryta upp innehållet utanför det vanliga sättet att dela in innehållet för olika målgrupper på en tidningssajt. Här kan man idag vara kreativ och se nya publikgrupper framför sig beroende på tema och vinkelval. Möjligheten att bli relevant för en ny målgrupp med ett specifikt reportage är stor. Vi försöker tänka om vad gäller vilka som är de primära målgrupperna utifrån vad vi väljer att fördjupa oss i. Vi vill låta läsare flocka sig kring den journalistik som görs och vara närvarande där som samtalsledare. Men för den skull tänker vi inte tappa bort det journalistiska hantverket och journalistens roll trots viljan att lyssna på människor och inkludera dem i varje led.

Våra läsare får gärna bygga sina egna communitys på vår egen plattform eller i våra valda forum. Detta är något vi utforskar på olika sätt i Blankspot genom möjligheten att följa reportagens tillkomst i stängda Facebookgrupper och att i de samtalen utforska vilka frågor och vilken kunskap som finns ur ett brett perspektiv.

Det gemensamma samtalet gynnar alla parter och är också ett sätt att hantera det höga tonläget i den offentliga debatten. Men då måste man som medieaktör våga prioritera detta trots att det inte handlar om kvantitet och den enorma räckvidden. Man måste våga låta detta blir en prioriterad del trots småskaligheten och att det ofta är mycket nischat. Men även  här ska man inte glömma att de allra flesta av nätanvändarna är tysta betraktare som läser, noterar och lär sig saker i samspel med andra.

Blankspot vill med andra ord få våra läsare att betala för det innehållet som skapas tillsammans. Inte för en vägg som ska hindra andra att ta del av det.

/Brit Stakston

P.S Läs gärna rapporten ”Digitala läsarintäkter 2016” som finns bakom betalvägg på Medievärlden Premium.

 

Hjälp oss göra mer kvalitetsjournalistik

Journalistik ska vara fri att läsa. Vår journalistik ska kunna delas, och den byggs av engagerade läsare. Men det kostar att ta fram journalistik.

Du kan hjälpa till genom att Swisha valfritt belopp till 123 554 35 41 eller genom att beställa en prenumeration.


Läs mer om:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *